Ontologiska Museet har ingen fysisk plats som bas utan arbetar med vandringsutställningar och andra typer av upplevelser.

Välkommen att besöka vår stora utställning på Örebro slott som visas den 15 juni – 3 november 2024. Den kritikerrosade »AQUANAUTS: EXPEDITIONEN« skildrar berättelsen och upptäckten av de iögonfallande, vackra och mystiska varelserna »Homo aquatis«.  

Se även Aquanauts.se

»Aquanauts: Expeditionen«

Se denna häpnadsväckande utställning som baseras på Beata Gardelius och Inga-Lisa Blomgrens forskning från förra sekelskiftet.

Olof Hedengren, intendent här på Ontologiska Museet, fick för tre år sedan en transport med anonym avsändare: fem stora koffertar och ett par trälådor. När han öppnar dem finner han ett antal säregna objekt från 1890-talet: anteckningsböcker, dagböcker, kameror, herbarier, teckningar, snäckor, träskrin, glasflaskor och andra besynnerliga ting.

Han inser snart att materialet är häpnadsväckande. Dagböckerna visar sig nämligen vara skrivna 1897 av den då 36-åriga Beata Gardelius, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Kameran har tillhört den då 24-åriga Inga-Lisa Blomberg, en ung amanuens vid Geologiska Institutionen i Uppsala.

ETT OKÄNT FOSSIL

Anteckningarna, dagböckerna, fotona och filmerna beskriver ett förbluffande förlopp. Den unga geologen Inga-Lisa Blomgren har året innan, alltså 1896, fått i uppdrag att kartlägga bergarterna i Skålberget, ett kalkbrott i Siljansringen norr om Rättvik. Hon får då syn på ett för henne helt okänt fossil med något som liknar en befjällad varelse med tentakelliknande lemmar.

Inga-Lisa kontaktar vid hemkomsten Beata Gardelius, en av Sveriges ledande paleontologer, som snart kan konstatera att fyndet från kalkbrottet uppvisar en kortväxt, paleocen primat av en hittills okänd vattenlevande humanoid art. De beslutar sig för att hemlighålla det oförklarliga fyndet och att nästa sommar tillsammans genomföra fördjupade studier i kalkbrottet. 

19 JUNI 1897
FRAMME VID SKÅLBERGET

Utdrag ur Beata Gardelius dagbok:

»Äntligen äro vi framme vid det gamla soldattorpet vid Skålberget som Inga-Lisa omtalat med så mycken längtan och vackra ord! Det ligger så fagert i sluttningen ner mot sjön och kalkbrottet. Men vintern har gått hårt åt huset. Dörren hängde snett, ett köksfönster var trasigt. Dammigt och skräpigt, både i kök och kammare. Myror och muslortar. Spisen ryker in, grodor i brunnen. Det bor en huggorm under den gamla apeln. Skall den skänka oss kunskapens frukter?«

21 JUNI 1897
KARTERING OCH DOKUMENTATION

»Hur skola vi klara af våra stolta planer? Hur hinna med kartering, dokumentation och proftagning när alla praktiska göromål tar en sådan oändlig tid såhär långt bort från all ära och redlighet och utan några av de modärniteter som vi blifvit vana vid. Vi gnatar och gnäller på varandra. Vi sofva dåligt och plågas svårt af myggen. Kunna vi alls klara af detta?«

26 JUNI 1897
»VAD ÄR DET FÖR VARELSE SOM VISAR SIG FÖR OSS?«

»Skrifver detta kl 4 på morgonen. Mina händer skakar. Kan jag alls lita på hvad mina ögon sett denna natt? Dagen begynte med tungt regn. Usla fossila specimen. Veden sur, svårt göra eld. Potatisen tryter, våta kläder. Osämja. Efter hårda ord flyr jag ner till vattenranden, ledsen och uppgiven. Hvad hålla vi på med? Vi komma ingenstans, finna hitintills intet av värde. Jag som förtröstat mig så mycket på våra högt ställda mål. Borde vi istället fara hem?

Nymåne. Något glimtar silvrigt i ögonvrån. Jag rusar upp till Inga-Lisa, rädd och upprörd. Tillsammans går vi ner till vattnet, dröjer där tills lugnet kommer. Vad är det för varelse som visar sig för oss? Våra händer finna åter varandra. Nu kunna vi fortsätta tillsammans med nya krafter. Äntligen. God natt.«

MÅNDAG 5 JULI 1897
»GRÄNSLÖSA MEN ÄNDOCK AKTNINGSFULLA«

»Vi hafva nu följt dem under tre långa dygn. Så nära vi kommit dessa undflyende, vattenlevande varelser! De äro så lugna, så fria, så vackra. Hos dem bor kärleken, värmen, en slags flytande gränslöshet. De äro gränslösa men ändock aktningsfulla. Deras fortplantning tyckes ohämmad, osorterad, icke indelad. De äro icke kvinnor, icke män, de äro alla kön. Alla taga de hand om varandras barn. Det vi kallar ”familj” finnes icke hos dem. 

De äro blänkande barn af vatten och luft, säger Inga-Lisa. Tjärnens svarta vatten, hafvens böljor,morgonens flyktiga dimmor. Vi veta ännu icke vilka de äro eller hvarifrån de komma, så låt oss kalla dem »Homo Aquatis«. Äfven annat äro de, säger hon. De framskymta äfven i andra flockar, en vars individer äro täckta af brunaktiga snäckformationer, en annan åter med hud täckt af vitgrå skal som närmast likna ostron.Cirkeln är deras samlande symbol. Som månen, som ögats iris.  

Ingen kommer att tro oss. Men bilderna skola berätta.«

TORSDAGEN DEN 8 JULI 1897
»ALL SANS OCH RESON FAR SIN VÄG«

»Nätter och dagar med dessa flyktiga väsen hafva gjort våra sinnen ljusa och allt lättare. De söka städse det som förenar, icke det som skiljer, såsom vi människor pläga. När vi människor sträfva efter mål och mening, synes dessa Homo Aquatis lefva stundligen, känna, andas och längta. Inga-Lisas ögon lysa, mitt eget inre lyfter, all sans och reson far sin väg. Hon och jag beslutar kasta omvärldens alla skrankor öfverända. Nu göra vi oss af med både korsetter och underkjolar. Igår kväll flyttade vi samman våra bäddar. Så enkelt. Sådan lättnad, sådan befrielse!«

ONSDAGEN DEN 21 JULI 1897
»BLADBEMÄNGDA OCH BARKLIKNANDE GESTALTER«

Våra vänner hafva inget språk. Men vi förstå ändock hvarandra gott och väl. Då vi tidigare endast observerat vattenlefvande arter hafva vi nu upptäckt andra! Denna dag framskymta äfven bladbemängda och barkliknande gestalter som funnit det bäst att lefva i trädens kronor, undflyende, till synes friare från gravitationen än oss människor. Kanske vistas de i gömslen under rotvältorna när natten kommer?

TORSDAGEN DEN 12 AUGUSTI 1897
»DEN HÖGT FLAMMANDE SKOGSBRANDEN«

»Idag kom dagen som vi hade befaradt. Tidigt i morse väcktes vi af en rad hästdragna vagnar lastade med gruvfogden och hans fina bolagsherrar på väg upp öfver berget. Skulle vi hinna varna i tid? Vi kastade på oss kläderna och hastade till skogs. 

 Våra vänner hade redan sett hotet och samlats i skogsbrynet. Alltsammans sker nu snabbt, tyst och ordlöst. Barkvarelserna i stora flockar skapade en förgörande eld i tallkronorna, häftiga vindar drev lågorna mot hästar och vagnar. På afstånd kunde vi bevittna huru bolagsfolket hostande och svärande drefs tillbaka af den högt flammande skogsbranden. Hästarna satte af i full galopp ner till bygden.  

Nu gällde det att hejda den förtärande eldens framfart! Hvare sig flora eller fauna skulle få lida skada af dess verkningar! Nu grep stora skaror av våra vattenlevande aquatiska vänner in,dök frustande ner i sjön, drev väldiga vattenmassor framför sig och inom kort hade de kväfvt eldens alla lågor och gnistor. Segern blef vår, hotet är afvärjt. Dock endast för tillfället.«

Se även Aquanauts.se

M E D V E R K A N D E

Skulpturer, teckningar, scenografi och regi: Pompe
Fotografier och filmer: Sara Mac Key
Texter: Josefin Rosales och Olof Hedengren
Filmning av replikor & extramaterial:
Carl Thorborg, Peter Hoelstad, Johan Björnsrud 
Doftkreatör: Karolina Stockhaus
Textil konstnär: Julia Wallman
Ljus och AR-installationer: Jonas Johansson
Filmklippning: Johan Björnsrud
Filmmusik: Lasse Sander
Filmljud: Mats Blomberg
Intendent Paleontologiska Museet: Gertrud Ekman Öhrn
Amanuens Geologiska Institutet: Carina Kraft Thomassen
Aquatisk specialist: Anna Sommansson
Aquatiska forskare: Elin Mellqvist, Helga Stensson, Petter Hydén, Elric Sauze, Helga Stensson, Kaisa Fexe, Linda Sjöberg Thelenius, Maria Strandlund, Sara Strandlund, Jonas Beckman, Henrik Lundgren
Berättarröst: Hedda Stiernstedt
Ansvarig för historiska klädedräkter: Kicki Ilander Grafström
Ansvarig för historiskt hår och mask: Sofia Lewandrowski 
Designrådgivning: Tilda Hedengren
Digitalt ansvarig: Petter Hydén
Utställningstekniker: Hans Nilsson, Björn Olsson
Ljussättning: Peter Abrahamsson
Enhetschef på Verket: Kenneth Linder

KONTAKT

Konstnärlig ledare: Pompe Hedengren
+46 73 671 26 84 pompe@pompe.se

Historiska bilder och filmer: Sara Mac Key
+46 70-357 92 07 saramckey@gmail.com

Se även Aquanauts.se